En fond är en samling värdepapper — till exempel aktier eller räntor — som många sparare äger tillsammans. En fondförvaltare köper och säljer inom fonden enligt fondens placeringsinriktning. Fonder ger automatisk riskspridning eftersom pengarna placeras i många innehav.

Vilka typer av fonder finns det?

De vanligaste är aktiefonder (aktier, högre risk och avkastning), räntefonder (räntebärande värdepapper, lägre risk), blandfonder (mix), indexfonder (följer ett index passivt till låg avgift) och fond-i-fond (fonder som äger andra fonder).

Vad är skillnaden på aktivt och passivt förvaltade fonder?

En aktivt förvaltad fond har en förvaltare som väljer innehav i försök att slå marknaden — ofta med högre avgift. En passiv indexfond följer bara ett index till låg avgift. Forskning visar att få aktiva fonder slår sitt index över tid efter avgifter.

Vad kostar det att äga en fond?

Den viktigaste kostnaden är förvaltningsavgiften (årlig avgift i procent av kapitalet). Indexfonder kan ha avgifter nära noll, medan aktivt förvaltade fonder ofta kostar mer. Avgiften dras löpande och påverkar avkastningen kraftigt över tid — jämför alltid avgiften.

Vad är PPM och premiepension?

Premiepensionen (ibland kallad PPM) är den del av den allmänna pensionen som du själv placerar i fonder. Väljer du inte själv hamnar pengarna i statens förvalsalternativ AP7 Såfa. Se vår pensionsguide.

Fonder innebär alltid en risk — värdet kan gå både upp och ned, och historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Aktiefonder svänger mer än räntefonder. Fondens medel hålls dock åtskilda från fondbolaget och skyddas om bolaget går i konkurs. Detta är inte finansiell rådgivning.

Fonder 2026 – vad en fond är & vilka typer

En fond är en samling värdepapper — till exempel aktier eller räntor — som många sparare äger tillsammans och som sköts av en förvaltare. Fonder ger automatisk riskspridning eftersom pengarna placeras i många innehav. Här är fondtyperna, avgifterna, skillnaden mellan aktivt och passivt och hur du köper fonder — senast kontrollerad 21 augusti 2026.

Typ	Vad den investerar i	Passar
Aktiefond	Investerar i aktier — högst förväntad avkastning och högst risk.	Långsiktigt sparande
Räntefond	Investerar i räntebärande värdepapper — lägre risk och lägre avkastning.	Kortare horisont, lägre risk
Blandfond	Mix av aktier och räntor.	Balans mellan risk och trygghet
Indexfond	Följer ett index passivt — låg avgift.	Kostnadsmedvetet, brett sparande
Fond-i-fond	Investerar i andra fonder.	Färdig spridning i en produkt

Aktivt eller passivt — vad ska du välja?

En aktivt förvaltad fond har en förvaltare som väljer innehav i försök att slå marknaden — ofta till en högre förvaltningsavgift. En indexfond följer bara ett index passivt till låg avgift. Eftersom avgiften dras löpande och få aktiva fonder slår sitt index över tid, är en bred, billig indexfond ett vanligt förstahandsval för långsiktigt sparande.

Avgifter — den viktigaste siffran

Förvaltningsavgiften anges i procent per år och dras löpande från fondens värde. Skillnaden mellan en avgift på 0,2 % och 1,5 % kan över decennier äta upp en stor del av avkastningen — tack vare ränta-på-ränta-effekten fast omvänt. Jämför alltid avgiften innan du väljer fond.

Så köper du fonder

Du köper fonder via en bank eller nätmäklare, oftast i ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring för enkel beskattning. Många börjar med ett automatiskt månadssparande i en bred indexfond.

Vanliga frågor

Vad är en fond?: En fond är en samling värdepapper — till exempel aktier eller räntor — som många sparare äger tillsammans. En fondförvaltare köper och säljer inom fonden enligt fondens placeringsinriktning. Fonder ger automatisk riskspridning eftersom pengarna placeras i många innehav.
Vilka typer av fonder finns det?: De vanligaste är aktiefonder (aktier, högre risk och avkastning), räntefonder (räntebärande värdepapper, lägre risk), blandfonder (mix), indexfonder (följer ett index passivt till låg avgift) och fond-i-fond (fonder som äger andra fonder).
Vad är skillnaden på aktivt och passivt förvaltade fonder?: En aktivt förvaltad fond har en förvaltare som väljer innehav i försök att slå marknaden — ofta med högre avgift. En passiv indexfond följer bara ett index till låg avgift. Forskning visar att få aktiva fonder slår sitt index över tid efter avgifter.
Vad kostar det att äga en fond?: Den viktigaste kostnaden är förvaltningsavgiften (årlig avgift i procent av kapitalet). Indexfonder kan ha avgifter nära noll, medan aktivt förvaltade fonder ofta kostar mer. Avgiften dras löpande och påverkar avkastningen kraftigt över tid — jämför alltid avgiften.
Hur köper jag fonder?: Du köper fonder via en bank eller nätmäklare, oftast i ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring för enkel beskattning. Många börjar med en bred, billig indexfond via ett månadssparande.
Vad är PPM och premiepension?: Premiepensionen (ibland kallad PPM) är den del av den allmänna pensionen som du själv placerar i fonder. Väljer du inte själv hamnar pengarna i statens förvalsalternativ AP7 Såfa. Se vår pensionsguide.
Är fonder säkra?: Fonder innebär alltid en risk — värdet kan gå både upp och ned, och historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Aktiefonder svänger mer än räntefonder. Fondens medel hålls dock åtskilda från fondbolaget och skyddas om bolaget går i konkurs. Detta är inte finansiell rådgivning.

Fonder

Fondtyper — så skiljer de sig

Aktivt eller passivt — vad ska du välja?

Avgifter — den viktigaste siffran

Så köper du fonder

Vanliga frågor