Affärslivet

Rapport · Sveriges ekonomi · v1.1

Sveriges Ekonomiindex 2026

Den mest kompletta källsatta barometern över svensk ekonomi 2026 — 38 indikatorer i nio grupper: penningpolitik, priser, tillväxt, arbetsmarknad, handel, bostäder, hushåll, företagande och offentliga finanser. Varje siffra med officiell källa, period och konfidensnivå. Drivkrafter, scenarier och prognoser. Fri att citera, med nedladdningsbar data.

Svensk ekonomi i juni 2026: styrräntan ligger på 1,75 %, KPIF-inflationen på 1,5 % (under Riksbankens mål), BNP växte 2,0 % i årstakt och arbetslösheten var 8,7 %. Statsskulden är låg, ~37 % av BNP. Källa: SCB, Riksbanken, Konjunkturinstitutet (Affärslivet, 2026).

1,75 % Styrränta (Riksbanken)
1,5 % KPIF-inflation
+2,0 % BNP, årstakt
8,7 % Arbetslöshet

Senast tillgänglig data per 16 juni 2026. Se Scoreboard för källa per indikator.

↓ Ladda ner underlaget: CSV · JSON · CC BY 4.0

Sammanfattning

Svensk ekonomi gick in i sommaren 2026 med en tudelad bild: låg underliggande inflation men energidrivna prischocker, en oförändrad styrränta på 1,75 %, och tillväxt på årsbasis samtidigt som arbetsmarknaden förblir trög. Sveriges Ekonomiindex sammanställer 38 indikatorer i nio grupper, var och en med officiell källa, period och konfidensnivå.

Kärninflationen (KPIF-XE) var bara 0,5 % i maj, men totala KPIF låg på 1,5 % — fortfarande under Riksbankens mål — eftersom el (+14,9 %) och drivmedel (+27 %) drog upp prisnivån medan livsmedel föll 6,3 % efter sänkt matmoms. BNP växte 2,0 % i årstakt men föll 0,2 % kvartalsvis. Arbetslösheten låg på 8,7 %, men ungdomsarbetslösheten var hela 24,4 % och långtidsarbetslösheten utgjorde omkring 38 % av de arbetslösa.

Hushållen stärktes av stigande reallöner (+1,8 %) och en fallande skuldkvot (173,3 %), och bostadsmarknaden återhämtade sig (bostadsrätter +4,4 % på ett år). Företagsdynamiken förbättrades — konkurserna minskade ~10 % medan nyföretagandet ökade. Samtidigt steg statsskulden mot 37 % av BNP, drivet av försvarsutgifter och budgetunderskott. Konjunkturinstitutet och Riksbanken räknar med fortsatt återhämtning, med en möjlig första räntehöjning 2027.

Key findings

  1. 01

    Kärninflationen var bara 0,5 % — men energi drog upp totalen

    KPIF-XE (exklusive energi) låg på 0,5 % i maj 2026, medan total KPIF var 1,5 %. Skillnaden förklaras av energipriser: el steg 14,9 % och drivmedel 27 % i årstakt.

    Källa: SCB, maj 2026

  2. 02

    Livsmedelspriserna föll 6,3 % efter sänkt matmoms

    Den temporära momssänkningen på mat (12 % → 6 %) gjorde livsmedel till det största nedåttrycket på inflationen i april 2026.

    Källa: SCB, april 2026

  3. 03

    Styrräntan hölls oförändrad på 1,75 %

    Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad i juni 2026. Räntebanan pekar på 1,75–2,17 % fram till 2029, med en möjlig första höjning 2027.

    Källa: Riksbanken, juni 2026 (verifierad)

  4. 04

    BNP växte 2,0 % i årstakt men föll 0,2 % kvartalsvis

    Ekonomin växer på årsbasis men tappade fart i Q1 2026. KI och Finansdepartementet räknar med att tillväxten accelererar till omkring 2–3 % för helåret.

    Källa: SCB, Q1 2026

  5. 05

    Ungdomsarbetslösheten var 24,4 % — nästan tre gånger totalen

    Medan total arbetslöshet låg på 8,7 % (säsongrensat) var ungdomsarbetslösheten (15–24 år) 24,4 %. Långtidsarbetslösheten utgjorde omkring 38 % av samtliga arbetslösa.

    Källa: SCB (AKU), maj 2026

  6. 06

    Reallönerna steg 1,8 % — köpkraften ökar

    Nominella löner steg 3,5 % i årstakt och reallönerna 1,8 % efter KPIF (Medlingsinstitutet). Centralt avtalade löneökningar låg på 3,2 %.

    Källa: Medlingsinstitutet, feb 2026

  7. 07

    Bostadsrätter steg 4,4 % på tolv månader

    Bostadsrätter steg snabbare än villor (+2,2 %). Snittpriset i Storstockholm låg på 7,2 mkr mot 5,3 mkr i Stormalmö (SCB, Q1).

    Källa: Mäklarstatistik / SCB, 2026

  8. 08

    Hushållens skuldkvot föll till 173,3 %

    Skuldkvoten har sjunkit från toppen 2021 (~198 %) till 173,3 % 2025, samtidigt som sparkvoten steg till 4,3 %.

    Källa: SCB, 2025

  9. 09

    Företagskonkurserna minskade ~10 % i årstakt

    Konkurserna sjunker efter rekordåret 2025, särskilt inom hotell & restaurang (−27 %) och bygg (−13 %), medan handeln var mer volatil. Nyföretagandet ökade samtidigt.

    Källa: UC, 2026

  10. 10

    Bytesbalansen var 6,1 % av BNP trots svagare export

    Sverige hade ett överskott i bytesbalansen på 6,1 % av BNP i Q1 2026. Samtidigt föll varuexporten 3 % i värde, och exporten till USA hela 18 %.

    Källa: SCB, Q1 2026

  11. 11

    Statsskulden steg mot 37 % av BNP

    Maastrichtskulden steg från ~35 % (2025) mot 37 % (2026), drivet av försvarsutgifter och ett budgetunderskott på omkring 196 mdkr — men förblir lågt i EU-jämförelse.

    Källa: Riksgälden, 2026

  12. 12

    Industri- och tjänstesektorn expanderar (PMI > 55)

    Inköpschefsindex låg på 56,3 för tillverkning och 55,7 för tjänster i mars — båda över expansionströskeln 50. KI:s barometerindikator låg nära det historiska snittet (99,3).

    Källa: Markit/MNI · KI, 2026

Scoreboard

39 indikatorer för svensk ekonomi, var och en med period, källa och konfidensnivå.

IndikatorGruppVärdeTrend / ΔPeriodKällaKonfidens
StyrräntaPenningpolitik & ränta1,75 % ▼ −2,0 pp sedan jun 2024 Juni 2026Riksbanken (SWEA API) Verifierad
Räntebana 2026–2029Penningpolitik & ränta1,75–2,17 % PrognosRiksbanken Prognos
Bolåneränta, rörlig (snitt)Penningpolitik & ränta2,64 % Feb 2026Finansportalen News
Bolåneränta, bunden 1–5 årPenningpolitik & ränta2,90 % Feb 2026Finansportalen News
SEK per EURPenningpolitik & ränta10,90 15 jun 2026Riksbanken (SWEA API) Verifierad
SEK per USDPenningpolitik & ränta9,45 12 jun 2026Riksbanken Officiell
KPI (årstakt)Priser & inflation0,8 % Maj 2026SCB Officiell
KPIF (årstakt)Priser & inflation1,5 % Maj 2026SCB Officiell
KPIF-XE (exkl. energi)Priser & inflation0,5 % Maj 2026SCB Officiell
Livsmedel (årstakt)Priser & inflation−6,3 % Apr 2026SCB Officiell
El (årstakt)Priser & inflation+14,9 % Maj 2026SCB Officiell
Drivmedel (årstakt)Priser & inflation+27 % Maj 2026SCB Officiell
Producentpriser (PPI, årstakt)Priser & inflation+4,7 % Apr 2026SCB Officiell
BNP (årstakt)Tillväxt+2,0 % Q1 2026SCB Officiell
BNP (kvartal, säsongrensat)Tillväxt−0,2 % Q1 2026SCB Officiell
Hushållskonsumtion (årstakt)Tillväxt+1,8 % Feb 2026SCB Officiell
KI BarometerindikatorTillväxt99,3 Maj 2026Konjunkturinstitutet Officiell
Inköpschefsindex, tillverkningTillväxt56,3 Mars 2026Markit/MNI News
Inköpschefsindex, tjänsterTillväxt55,7 Mars 2026Markit/MNI News
Arbetslöshet (säsongrensat)Arbetsmarknad8,7 % Maj 2026SCB (AKU) Officiell
Arbetslöshet (osäsongrensat)Arbetsmarknad9,4 % Maj 2026SCB (AKU) Officiell
Ungdomsarbetslöshet (15–24)Arbetsmarknad24,4 % Apr 2026SCB (AKU) Officiell
Långtidsarbetslösa (≥27 v)Arbetsmarknad181 000 Apr 2026SCB (AKU) Officiell
SysselsättningsgradArbetsmarknad69,2 % Apr 2026SCB (AKU) Officiell
Lönökningstakt (nominell)Arbetsmarknad3,5 % Feb 2026Medlingsinstitutet Officiell
ReallöneutvecklingArbetsmarknad+1,8 % Feb 2026Medlingsinstitutet Officiell
Handelsbalans, varorHandel88,8 mdkr Q1 2026SCB Officiell
Bytesbalans (% av BNP)Handel6,1 % Q1 2026SCB Officiell
Varuexport (värde, årstakt)Handel−3 % Q1 2026SCB Officiell
Export till USA (årstakt)Handel−18 % Q1 2026SCB Officiell
Bostadsrätter (12 mån)Bostäder+4,4 % Juni 2026Mäklarstatistik Officiell
Villor (12 mån)Bostäder+2,2 % Juni 2026Mäklarstatistik Officiell
Snittpris StorstockholmBostäder7,2 mkr Q1 2026SCB Officiell
Hushållens skuldkvotHushåll173,3 % 2025SCB Officiell
SparkvotHushåll4,3 % 2025SCB Officiell
Företagskonkurser (årstakt)Företagande−10 % Maj 2026UC Officiell
Nystartade företag (årstakt)Företagande+8–9 % 2026SCB Officiell
Statsskuld (Maastricht, % av BNP)Offentliga finanser37 % 2026Riksgälden Officiell
Budgetsaldo (prognos)Offentliga finanser−196 mdkr 2026Riksgälden Prognos

Konfidens: Verifierad kontrollerad mot primärkälla · Officiell myndighetsstatistik · News bransch/jämförelsedata · Prognos bedömning.

Hela underlaget som CSV →

Inflation & ränta

Inflationen 2026 är en historia om två krafter. Den underliggande kärninflationen (KPIF-XE, exklusive energi) var bara 0,5 % i maj, men total KPIF landade på 1,5 % — fortfarande under Riksbankens mål på 2 %. Skillnaden är energi: el steg 14,9 % och drivmedel 27 % i årstakt.

Samtidigt föll livsmedelspriserna 6,3 % efter den temporära sänkningen av matmomsen (12 % → 6 %). Den låga underliggande inflationen lät Riksbanken hålla styrräntan oförändrad på 1,75 %, med en räntebana som pekar mot en möjlig första höjning först 2027.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden förbättras långsamt men ojämnt. Den totala arbetslösheten låg på 8,7 % säsongrensat (9,4 % osäsongrensat) i maj — kvar över Riksbankens jämviktsnivå på omkring 7 %.

Bakom totalsiffran döljer sig stora skillnader: ungdomsarbetslösheten (15–24 år) var 24,4 % och långtidsarbetslösheten (181 000 personer) utgjorde omkring 38 % av de arbetslösa. Samtidigt steg reallönerna 1,8 %, vilket stärker hushållens köpkraft.

Handel & bytesbalans

Sverige behåller ett starkt utlandsöverskott: bytesbalansen var 6,1 % av BNP och varuhandelsbalansen 88,8 mdkr i Q1 2026. Men exporten visar sprickor — varuexporten föll 3 % i värde i årstakt.

Mest påtaglig är nedgången mot USA: exporten dit föll 18 % i årstakt, vilket speglar handelsspänningar. Det gör den inhemska efterfrågan och Europa-handeln viktigare för 2026.

Bostäder & hushåll

Bostadsmarknaden återhämtade sig: bostadsrätter steg 4,4 % och villor 2,2 % på tolv månader. Prisnivåerna skiljer sig kraftigt geografiskt — snittpriset i Storstockholm låg på 7,2 mkr mot 5,3 mkr i Stormalmö (SCB, Q1).

Hushållens skuldkvot föll till 173,3 % (från toppen ~198 % 2021) medan sparkvoten steg till 4,3 %. Lägre ränta, stigande reallöner och låg inflation stöttar konsumtionen framåt.

Företagsdynamik & offentliga finanser

Företagandet stärktes från två håll: konkurserna minskade omkring 10 % i årstakt (särskilt hotell & restaurang −27 % och bygg −13 %) medan nyföretagandet ökade. Inköpschefsindex över 55 för både industri och tjänster pekar på fortsatt expansion.

Samtidigt steg statsskulden mot 37 % av BNP, drivet av försvarsutgifter och ett budgetunderskott på omkring 196 mdkr. Nivån är fortsatt låg i ett EU-perspektiv och ger finanspolitiskt utrymme.

Inflationsbilden: kärnan kyld, energin het

Den svenska inflationen 2026 är inte en siffra utan två berättelser. Den underliggande kärninflationen (KPIF-XE), som rensar bort energi, var i maj nere på 0,8 % — en nivå som signalerar att pristrycket i ekonomin i grunden har kylts av efter inflationskrisen 2022–2023. Det är den siffran Riksbanken egentligen styr mot, och den ligger en bra bit under målet på 2 %.

Men totalsiffran (KPIF 1,5 %) hålls uppe av energi: elpriserna steg 14,9 % och drivmedel 27 % i årstakt enligt SCB. Den motsatta kraften är livsmedel, som föll 6,3 % efter att matmomsen tillfälligt sänktes från 12 % till 6 % i januari 2026. Nettoeffekten är en inflation nära men under målet — tillräckligt lågt för att Riksbanken ska kunna hålla räntan stilla, men med en uppåtrisk om energipriserna biter sig fast.

För hushåll och företag betyder det att den ekonomiska smärtan flyttat. Det breda prisrushen är över, men energinotan är fortsatt hög och slår ojämnt — energiintensiva branscher och hushåll med eluppvärmning känner av det mest.

Källa: SCB (KPI/KPIF, maj 2026), Riksbanken

Arbetsmarknadens tudelning

Den totala arbetslösheten på 8,7 % döljer en arbetsmarknad som dragit isär. Ungdomsarbetslösheten (15–24 år) låg på 24,4 % — nästan tre gånger totalen — och långtidsarbetslösheten utgjorde omkring 38 % av samtliga arbetslösa enligt SCB. Det är en strukturell svaghet som inte löses av konjunkturuppgång ensam: när jobben kommer tillbaka går de ofta först till dem som redan har erfarenhet.

Samtidigt stiger reallönerna igen (+1,8 % enligt Medlingsinstitutet), vilket stärker köpkraften för dem som har jobb. Den kombinationen — trög arbetsmarknad men stigande reallöner — är ovanlig och förklarar varför konsumtionen kan återhämta sig trots att arbetslösheten är hög.

Att arbetslösheten ligger kvar över Riksbankens jämviktsnivå (omkring 7 %) är också ett av skälen till att banken kan vänta med räntehöjningar: en svag arbetsmarknad dämpar lönedrivet pristryck.

Källa: SCB (AKU, maj 2026), Medlingsinstitutet

Exporten och USA-tappet

Sverige förblir en nettolångivare till omvärlden — bytesbalansen var 6,1 % av BNP i Q1 2026 — men under ytan visar exporten sprickor. Varuexporten föll 3 % i värde i årstakt, och mest anmärkningsvärt: exporten till USA rasade 18 % enligt SCB, en direkt effekt av ökade handelsspänningar och tullar.

För en så exportberoende ekonomi som den svenska är det en varningssignal. Det gör den inhemska efterfrågan — driven av lägre ränta och stigande reallöner — och handeln med Europa desto viktigare för tillväxten under 2026.

Industrins inköpschefsindex på 56,3 (över expansionströskeln 50) antyder ändå att tillverkningssektorn står emot, men exportbortfallet mot USA är den enskilt största risken i den svenska konjunkturbilden just nu.

Källa: SCB (betalningsbalans, Q1 2026)

Vad det betyder för företag och hushåll

Sammantaget ritar indikatorerna upp en ekonomi i tidig återhämtning. För hushåll innebär låg inflation, en låg styrränta (1,75 %) och stigande reallöner att marginalerna växer — vilket syns i att bostadsmarknaden vänt upp (bostadsrätter +4,4 % på ett år).

För företag är bilden ljusare än på länge: konkurserna minskar (−10 % i årstakt), nyföretagandet ökar och finansieringskostnaderna är lägre. Den låga statsskulden (~37 % av BNP) ger dessutom finanspolitiskt utrymme att stötta ekonomin om det skulle behövas — ett läge få andra EU-länder har.

Den stora osäkerheten är extern: håller energipriserna uppe inflationen, eller tynger en global avmattning exporten? Det är de två frågorna som avgör om 2026 blir året då den svenska lågkonjunkturen definitivt släpper.

Källa: Affärslivet, syntes av SCB, Riksbanken, UC och Riksgälden

Drivkrafter

Finanspolitik & stigande reallöner

Skattesänkningar, försvarsupprustning och reallöner som stiger 1,8 % driver inhemsk efterfrågan. Hushållen får mer att röra sig med när inflationen är låg.

Källa: Konjunkturinstitutet / Medlingsinstitutet

Energidrivna prischocker

El (+14,9 %) och drivmedel (+27 %) håller uppe totala KPIF trots att kärninflationen bara är 0,5 %. Energi är 2026 års joker för inflationen.

Källa: SCB

Svagare exportefterfrågan, särskilt USA

Varuexporten föll 3 % och exporten till USA 18 % i årstakt — handelsspänningar gör inhemsk efterfrågan och Europa viktigare.

Källa: SCB

Scenarier 2026–2027

Tre vägar framåt, baserade på bedömningar från Riksbanken och Konjunkturinstitutet. Prognoser och scenarier — inte fakta.

Bas (sannolik)

Finanspolitik och stigande reallöner driver konsumtionen. Tillväxten accelererar mot 2–3 % för helåret, arbetslösheten sjunker långsamt och Riksbanken kan börja höja räntan 2027.

Högre inflation

Fortsatt höga energipriser och budgetdriven efterfrågan pressar upp KPIF mot målet. Riksbanken tvingas höja räntan tidigare, vilket bromsar bostadsmarknaden.

Svagare efterfrågan

Global avmattning och handelsspänningar tynger exporten ytterligare. Tillväxten bromsar, arbetslösheten biter sig fast och Riksbanken kan behöva sänka räntan.

Definitioner

KPIF, KPI & KPIF-XE
KPIF är konsumentprisindex med fast bolåneränta — Riksbankens målvariabel. KPI inkluderar ränteeffekten. KPIF-XE rensar dessutom bort energi och visar den underliggande kärninflationen (0,5 % i maj 2026).
Styrränta & räntebana
Styrräntan är Riksbankens viktigaste verktyg. Räntebanan är Riksbankens egen prognos för den framtida räntenivån.
BNP, årstakt vs kvartal
Årstakt jämför med samma kvartal året innan; kvartalsförändring (säsongrensat) fångar konjunktursvängningar snabbare.
Arbetslöshet (AKU)
SCB:s arbetskraftsundersökningar. Säsongrensat justerar för normala säsongsvängningar; ungdomsarbetslöshet avser 15–24 år.
Bytesbalans
Skillnaden mellan vad Sverige tjänar och betalar gentemot utlandet. Ett överskott (6,1 % av BNP) betyder att Sverige är nettolångivare till omvärlden.
Skuldkvot & sparkvot
Skuldkvoten är hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst. Sparkvoten är andelen av inkomsten som sparas.
Maastrichtskuld
Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld enligt EU:s definition, uttryckt som andel av BNP.
Inköpschefsindex (PMI)
Enkätbaserat index över aktiviteten i industri/tjänster. Över 50 signalerar expansion, under 50 nedgång.

Metodik

Sveriges Ekonomiindex sammanställer offentligt publicerade indikatorer från Riksbanken (ränta, valuta), SCB (inflation, BNP, arbetslöshet, handel, bostäder, hushåll), Medlingsinstitutet (löner), UC (konkurser), Riksgälden (statsfinanser) och Konjunkturinstitutet (prognoser, barometer).

Varje siffra anges med period, källa och konfidensnivå: Verifierad (kontrollerad mot primärkälla — t.ex. styrräntan mot Riksbankens API), Officiell (myndighetens senast publicerade statistik), News (branschdata/bankprognos) eller Prognos (bedömning).

Verifieringsprincip: ingen siffra publiceras utan publik källa och datum. Vid motstridiga uppgifter väljs den mest auktoritativa/konservativa. Statistik publiceras med eftersläpning, så de senaste värdena avser senast tillgängliga period. Kontrollera alltid aktuell siffra hos primärkällan.

Begränsningar

Indexet är en barometer, inte ett sammanvägt indextal eller en prognos. Utfallssiffror avser senast tillgängliga period (t.ex. inflation maj, BNP Q1, löner februari).

Indikatorer märkta 'News' (bolåneräntor, PMI) kommer från branschkällor snarare än myndighetsstatistik och kan revideras. Prognoser och scenarier är bedömningar från Riksbanken/KI/Riksgälden, inte utfall.

Detta är inte finansiell rådgivning.

Källor

KällaDataTypDatakälla
RiksbankenStyrränta, räntebana, valutakurserCentralbanköppna →
SCB — KPI/KPIFInflation och priskomponenterMyndighetöppna →
SCB — PPIProducent- och importpriserMyndighetöppna →
SCB — NationalräkenskaperBNP, hushållskonsumtionMyndighetöppna →
SCB — AKUArbetslöshet, sysselsättningMyndighetöppna →
SCB — BetalningsbalansHandelsbalans, bytesbalans, exportMyndighetöppna →
SCB — FastighetspriserBostadspriser, regionerMyndighetöppna →
SCB — Hushållens ekonomiSkuldkvot, sparkvotMyndighetöppna →
MedlingsinstitutetLöneutveckling, reallönerMyndighetöppna →
UCFöretagskonkurser, branschstatistikBranschdataöppna →
RiksgäldenStatsskuld, budgetsaldoMyndighetöppna →
KonjunkturinstitutetBarometer, prognoser, scenarierMyndighetöppna →
MäklarstatistikBostadsprisutvecklingBranschdataöppna →
FinansportalenGenomsnittliga bolåneräntorBranschdataöppna →

Alla källor är offentliga primärkällor. Senast verifierad: 16 juni 2026 · uppdateras löpande.

Vanliga frågor

Vad är Sveriges Ekonomiindex?
Sveriges Ekonomiindex är Affärslivets sammanställning av 38 centrala svenska makroindikatorer — penningpolitik, priser, tillväxt, arbetsmarknad, handel, bostäder, hushåll, företagande och offentliga finanser — där varje siffra har officiell källa och datum. Det är en barometer, inte en prognos.
Vad är inflationen i Sverige nu?
KPIF-inflationen var 1,5 % och KPI 0,8 % i maj 2026 enligt SCB. Kärninflationen (KPIF-XE) var bara 0,5 % — totalen drogs upp av energipriser (el +14,9 %, drivmedel +27 %).
Hur hög är styrräntan?
Riksbankens styrränta var 1,75 % i juni 2026 (oförändrad). Räntebanan pekar på en möjlig första höjning 2027.
Hur hög är arbetslösheten i Sverige?
Arbetslösheten var 8,7 % säsongrensat (9,4 % osäsongrensat) i maj 2026. Ungdomsarbetslösheten var 24,4 % och långtidsarbetslösheten utgjorde omkring 38 % av de arbetslösa.
Stiger reallönerna i Sverige?
Ja. Nominella löner steg 3,5 % och reallönerna 1,8 % i årstakt i februari 2026 enligt Medlingsinstitutet.
Växer eller krymper svensk ekonomi?
BNP växte 2,0 % i årstakt i Q1 2026 men föll 0,2 % kvartalsvis (SCB). KI och Finansdepartementet räknar med 2–3 % tillväxt för helåret.
Stiger bostadspriserna?
Ja. På tolv månader till juni 2026 steg bostadsrätter 4,4 % och villor 2,2 % (Mäklarstatistik). Snittpriset i Storstockholm var 7,2 mkr (SCB, Q1).
Hur hög är Sveriges statsskuld?
Maastrichtskulden steg mot 37 % av BNP 2026 enligt Riksgälden, drivet av försvarsutgifter och ett budgetunderskott på omkring 196 mdkr — lågt i ett EU-perspektiv.
Hur går det för svensk export?
Varuexporten föll 3 % i värde i årstakt i Q1 2026, och exporten till USA hela 18 % (SCB). Bytesbalansen var ändå positiv på 6,1 % av BNP.
Minskar företagskonkurserna?
Ja, konkurserna minskade omkring 10 % i årstakt i maj 2026 (UC), särskilt inom hotell & restaurang (−27 %) och bygg (−13 %).
Kommer Riksbanken höja räntan?
Enligt Riksbankens räntebana kan en första höjning komma 2027 om inflationen trendar uppåt mot målet. Det är en prognos, inte ett beslut.
Får jag använda datan?
Ja, fritt med källhänvisning till Affärslivet. Hela underlaget kan laddas ner som CSV.

Versionshistorik

  • v1.1 · 2026-06-16 — Utökad till 38 indikatorer i 9 grupper. Lade till inflationskomponenter, arbetsmarknad i djup, handel/bytesbalans, hushåll, löner och offentliga finanser. 5 datasektioner, 12 findings, 14 källor.
  • v1.0 · 2026-06-16 — Första publicering. 17 indikatorer, 4 datasektioner.

Bädda in

Använd siffrorna på din sajt — fritt, med länk tillbaka (CC BY 4.0). Klistra in koden:

<iframe src="https://xn--affrslivet-s5a.com/embed/sveriges-ekonomiindex-2026" width="100%" height="300" style="border:0" title="Sveriges Ekonomiindex 2026 — Affärslivet" loading="lazy"></iframe>

Förhandsvisa: /embed/sveriges-ekonomiindex-2026


Relaterat: Affärslivet Börsbarometer · Styrräntan idag · Alla rapporter

Sveriges Ekonomiindex 2026 v1.1 · sammanställd av Affärslivets ekonomiredaktion · uppdaterad 16 juni 2026.

Licens: CC BY 4.0 — fri att återpublicera och bygga vidare på med källhänvisning till Affärslivet.

Detta är inte finansiell rådgivning.