Rapport · Sveriges ekonomi · v1.1
Sveriges Ekonomiindex 2026
Den mest kompletta källsatta barometern över svensk ekonomi 2026 — 38 indikatorer i nio grupper: penningpolitik, priser, tillväxt, arbetsmarknad, handel, bostäder, hushåll, företagande och offentliga finanser. Varje siffra med officiell källa, period och konfidensnivå. Drivkrafter, scenarier och prognoser. Fri att citera, med nedladdningsbar data.
Svensk ekonomi i juni 2026: styrräntan ligger på 1,75 %, KPIF-inflationen på 1,5 % (under Riksbankens mål), BNP växte 2,0 % i årstakt och arbetslösheten var 8,7 %. Statsskulden är låg, ~37 % av BNP. Källa: SCB, Riksbanken, Konjunkturinstitutet (Affärslivet, 2026).
Senast tillgänglig data per 16 juni 2026. Se Scoreboard för källa per indikator.
↓ Ladda ner underlaget: CSV · JSON · CC BY 4.0
Sammanfattning
Svensk ekonomi gick in i sommaren 2026 med en tudelad bild: låg underliggande inflation men energidrivna prischocker, en oförändrad styrränta på 1,75 %, och tillväxt på årsbasis samtidigt som arbetsmarknaden förblir trög. Sveriges Ekonomiindex sammanställer 38 indikatorer i nio grupper, var och en med officiell källa, period och konfidensnivå.
Kärninflationen (KPIF-XE) var bara 0,5 % i maj, men totala KPIF låg på 1,5 % — fortfarande under Riksbankens mål — eftersom el (+14,9 %) och drivmedel (+27 %) drog upp prisnivån medan livsmedel föll 6,3 % efter sänkt matmoms. BNP växte 2,0 % i årstakt men föll 0,2 % kvartalsvis. Arbetslösheten låg på 8,7 %, men ungdomsarbetslösheten var hela 24,4 % och långtidsarbetslösheten utgjorde omkring 38 % av de arbetslösa.
Hushållen stärktes av stigande reallöner (+1,8 %) och en fallande skuldkvot (173,3 %), och bostadsmarknaden återhämtade sig (bostadsrätter +4,4 % på ett år). Företagsdynamiken förbättrades — konkurserna minskade ~10 % medan nyföretagandet ökade. Samtidigt steg statsskulden mot 37 % av BNP, drivet av försvarsutgifter och budgetunderskott. Konjunkturinstitutet och Riksbanken räknar med fortsatt återhämtning, med en möjlig första räntehöjning 2027.
Key findings
- 01
Kärninflationen var bara 0,5 % — men energi drog upp totalen
KPIF-XE (exklusive energi) låg på 0,5 % i maj 2026, medan total KPIF var 1,5 %. Skillnaden förklaras av energipriser: el steg 14,9 % och drivmedel 27 % i årstakt.
Källa: SCB, maj 2026
- 02
Livsmedelspriserna föll 6,3 % efter sänkt matmoms
Den temporära momssänkningen på mat (12 % → 6 %) gjorde livsmedel till det största nedåttrycket på inflationen i april 2026.
Källa: SCB, april 2026
- 03
Styrräntan hölls oförändrad på 1,75 %
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad i juni 2026. Räntebanan pekar på 1,75–2,17 % fram till 2029, med en möjlig första höjning 2027.
Källa: Riksbanken, juni 2026 (verifierad)
- 04
BNP växte 2,0 % i årstakt men föll 0,2 % kvartalsvis
Ekonomin växer på årsbasis men tappade fart i Q1 2026. KI och Finansdepartementet räknar med att tillväxten accelererar till omkring 2–3 % för helåret.
Källa: SCB, Q1 2026
- 05
Ungdomsarbetslösheten var 24,4 % — nästan tre gånger totalen
Medan total arbetslöshet låg på 8,7 % (säsongrensat) var ungdomsarbetslösheten (15–24 år) 24,4 %. Långtidsarbetslösheten utgjorde omkring 38 % av samtliga arbetslösa.
Källa: SCB (AKU), maj 2026
- 06
Reallönerna steg 1,8 % — köpkraften ökar
Nominella löner steg 3,5 % i årstakt och reallönerna 1,8 % efter KPIF (Medlingsinstitutet). Centralt avtalade löneökningar låg på 3,2 %.
Källa: Medlingsinstitutet, feb 2026
- 07
Bostadsrätter steg 4,4 % på tolv månader
Bostadsrätter steg snabbare än villor (+2,2 %). Snittpriset i Storstockholm låg på 7,2 mkr mot 5,3 mkr i Stormalmö (SCB, Q1).
Källa: Mäklarstatistik / SCB, 2026
- 08
Hushållens skuldkvot föll till 173,3 %
Skuldkvoten har sjunkit från toppen 2021 (~198 %) till 173,3 % 2025, samtidigt som sparkvoten steg till 4,3 %.
Källa: SCB, 2025
- 09
Företagskonkurserna minskade ~10 % i årstakt
Konkurserna sjunker efter rekordåret 2025, särskilt inom hotell & restaurang (−27 %) och bygg (−13 %), medan handeln var mer volatil. Nyföretagandet ökade samtidigt.
Källa: UC, 2026
- 10
Bytesbalansen var 6,1 % av BNP trots svagare export
Sverige hade ett överskott i bytesbalansen på 6,1 % av BNP i Q1 2026. Samtidigt föll varuexporten 3 % i värde, och exporten till USA hela 18 %.
Källa: SCB, Q1 2026
- 11
Statsskulden steg mot 37 % av BNP
Maastrichtskulden steg från ~35 % (2025) mot 37 % (2026), drivet av försvarsutgifter och ett budgetunderskott på omkring 196 mdkr — men förblir lågt i EU-jämförelse.
Källa: Riksgälden, 2026
- 12
Industri- och tjänstesektorn expanderar (PMI > 55)
Inköpschefsindex låg på 56,3 för tillverkning och 55,7 för tjänster i mars — båda över expansionströskeln 50. KI:s barometerindikator låg nära det historiska snittet (99,3).
Källa: Markit/MNI · KI, 2026
Scoreboard
39 indikatorer för svensk ekonomi, var och en med period, källa och konfidensnivå.
| Indikator | Grupp | Värde | Trend / Δ | Period | Källa | Konfidens |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrränta | Penningpolitik & ränta | 1,75 % | ▼ −2,0 pp sedan jun 2024 | Juni 2026 | Riksbanken (SWEA API) | Verifierad |
| Räntebana 2026–2029 | Penningpolitik & ränta | 1,75–2,17 % | Prognos | Riksbanken | Prognos | |
| Bolåneränta, rörlig (snitt) | Penningpolitik & ränta | 2,64 % | Feb 2026 | Finansportalen | News | |
| Bolåneränta, bunden 1–5 år | Penningpolitik & ränta | 2,90 % | Feb 2026 | Finansportalen | News | |
| SEK per EUR | Penningpolitik & ränta | 10,90 | 15 jun 2026 | Riksbanken (SWEA API) | Verifierad | |
| SEK per USD | Penningpolitik & ränta | 9,45 | 12 jun 2026 | Riksbanken | Officiell | |
| KPI (årstakt) | Priser & inflation | 0,8 % | Maj 2026 | SCB | Officiell | |
| KPIF (årstakt) | Priser & inflation | 1,5 % | Maj 2026 | SCB | Officiell | |
| KPIF-XE (exkl. energi) | Priser & inflation | 0,5 % | Maj 2026 | SCB | Officiell | |
| Livsmedel (årstakt) | Priser & inflation | −6,3 % | Apr 2026 | SCB | Officiell | |
| El (årstakt) | Priser & inflation | +14,9 % | Maj 2026 | SCB | Officiell | |
| Drivmedel (årstakt) | Priser & inflation | +27 % | Maj 2026 | SCB | Officiell | |
| Producentpriser (PPI, årstakt) | Priser & inflation | +4,7 % | Apr 2026 | SCB | Officiell | |
| BNP (årstakt) | Tillväxt | +2,0 % | Q1 2026 | SCB | Officiell | |
| BNP (kvartal, säsongrensat) | Tillväxt | −0,2 % | Q1 2026 | SCB | Officiell | |
| Hushållskonsumtion (årstakt) | Tillväxt | +1,8 % | Feb 2026 | SCB | Officiell | |
| KI Barometerindikator | Tillväxt | 99,3 | Maj 2026 | Konjunkturinstitutet | Officiell | |
| Inköpschefsindex, tillverkning | Tillväxt | 56,3 | Mars 2026 | Markit/MNI | News | |
| Inköpschefsindex, tjänster | Tillväxt | 55,7 | Mars 2026 | Markit/MNI | News | |
| Arbetslöshet (säsongrensat) | Arbetsmarknad | 8,7 % | Maj 2026 | SCB (AKU) | Officiell | |
| Arbetslöshet (osäsongrensat) | Arbetsmarknad | 9,4 % | Maj 2026 | SCB (AKU) | Officiell | |
| Ungdomsarbetslöshet (15–24) | Arbetsmarknad | 24,4 % | Apr 2026 | SCB (AKU) | Officiell | |
| Långtidsarbetslösa (≥27 v) | Arbetsmarknad | 181 000 | Apr 2026 | SCB (AKU) | Officiell | |
| Sysselsättningsgrad | Arbetsmarknad | 69,2 % | Apr 2026 | SCB (AKU) | Officiell | |
| Lönökningstakt (nominell) | Arbetsmarknad | 3,5 % | Feb 2026 | Medlingsinstitutet | Officiell | |
| Reallöneutveckling | Arbetsmarknad | +1,8 % | Feb 2026 | Medlingsinstitutet | Officiell | |
| Handelsbalans, varor | Handel | 88,8 mdkr | Q1 2026 | SCB | Officiell | |
| Bytesbalans (% av BNP) | Handel | 6,1 % | Q1 2026 | SCB | Officiell | |
| Varuexport (värde, årstakt) | Handel | −3 % | Q1 2026 | SCB | Officiell | |
| Export till USA (årstakt) | Handel | −18 % | Q1 2026 | SCB | Officiell | |
| Bostadsrätter (12 mån) | Bostäder | +4,4 % | Juni 2026 | Mäklarstatistik | Officiell | |
| Villor (12 mån) | Bostäder | +2,2 % | Juni 2026 | Mäklarstatistik | Officiell | |
| Snittpris Storstockholm | Bostäder | 7,2 mkr | Q1 2026 | SCB | Officiell | |
| Hushållens skuldkvot | Hushåll | 173,3 % | 2025 | SCB | Officiell | |
| Sparkvot | Hushåll | 4,3 % | 2025 | SCB | Officiell | |
| Företagskonkurser (årstakt) | Företagande | −10 % | Maj 2026 | UC | Officiell | |
| Nystartade företag (årstakt) | Företagande | +8–9 % | 2026 | SCB | Officiell | |
| Statsskuld (Maastricht, % av BNP) | Offentliga finanser | 37 % | 2026 | Riksgälden | Officiell | |
| Budgetsaldo (prognos) | Offentliga finanser | −196 mdkr | 2026 | Riksgälden | Prognos |
Konfidens: Verifierad kontrollerad mot primärkälla · Officiell myndighetsstatistik · News bransch/jämförelsedata · Prognos bedömning.
Inflation & ränta
Inflationen 2026 är en historia om två krafter. Den underliggande kärninflationen (KPIF-XE, exklusive energi) var bara 0,5 % i maj, men total KPIF landade på 1,5 % — fortfarande under Riksbankens mål på 2 %. Skillnaden är energi: el steg 14,9 % och drivmedel 27 % i årstakt.
Samtidigt föll livsmedelspriserna 6,3 % efter den temporära sänkningen av matmomsen (12 % → 6 %). Den låga underliggande inflationen lät Riksbanken hålla styrräntan oförändrad på 1,75 %, med en räntebana som pekar mot en möjlig första höjning först 2027.
SCB, maj/apr 2026
Arbetsmarknad
Arbetsmarknaden förbättras långsamt men ojämnt. Den totala arbetslösheten låg på 8,7 % säsongrensat (9,4 % osäsongrensat) i maj — kvar över Riksbankens jämviktsnivå på omkring 7 %.
Bakom totalsiffran döljer sig stora skillnader: ungdomsarbetslösheten (15–24 år) var 24,4 % och långtidsarbetslösheten (181 000 personer) utgjorde omkring 38 % av de arbetslösa. Samtidigt steg reallönerna 1,8 %, vilket stärker hushållens köpkraft.
SCB (AKU), maj/apr 2026
Handel & bytesbalans
Sverige behåller ett starkt utlandsöverskott: bytesbalansen var 6,1 % av BNP och varuhandelsbalansen 88,8 mdkr i Q1 2026. Men exporten visar sprickor — varuexporten föll 3 % i värde i årstakt.
Mest påtaglig är nedgången mot USA: exporten dit föll 18 % i årstakt, vilket speglar handelsspänningar. Det gör den inhemska efterfrågan och Europa-handeln viktigare för 2026.
SCB, Q1 2026
Bostäder & hushåll
Bostadsmarknaden återhämtade sig: bostadsrätter steg 4,4 % och villor 2,2 % på tolv månader. Prisnivåerna skiljer sig kraftigt geografiskt — snittpriset i Storstockholm låg på 7,2 mkr mot 5,3 mkr i Stormalmö (SCB, Q1).
Hushållens skuldkvot föll till 173,3 % (från toppen ~198 % 2021) medan sparkvoten steg till 4,3 %. Lägre ränta, stigande reallöner och låg inflation stöttar konsumtionen framåt.
Mäklarstatistik, juni 2026
Företagsdynamik & offentliga finanser
Företagandet stärktes från två håll: konkurserna minskade omkring 10 % i årstakt (särskilt hotell & restaurang −27 % och bygg −13 %) medan nyföretagandet ökade. Inköpschefsindex över 55 för både industri och tjänster pekar på fortsatt expansion.
Samtidigt steg statsskulden mot 37 % av BNP, drivet av försvarsutgifter och ett budgetunderskott på omkring 196 mdkr. Nivån är fortsatt låg i ett EU-perspektiv och ger finanspolitiskt utrymme.
UC, april 2026
Inflationsbilden: kärnan kyld, energin het
Den svenska inflationen 2026 är inte en siffra utan två berättelser. Den underliggande kärninflationen (KPIF-XE), som rensar bort energi, var i maj nere på 0,8 % — en nivå som signalerar att pristrycket i ekonomin i grunden har kylts av efter inflationskrisen 2022–2023. Det är den siffran Riksbanken egentligen styr mot, och den ligger en bra bit under målet på 2 %.
Men totalsiffran (KPIF 1,5 %) hålls uppe av energi: elpriserna steg 14,9 % och drivmedel 27 % i årstakt enligt SCB. Den motsatta kraften är livsmedel, som föll 6,3 % efter att matmomsen tillfälligt sänktes från 12 % till 6 % i januari 2026. Nettoeffekten är en inflation nära men under målet — tillräckligt lågt för att Riksbanken ska kunna hålla räntan stilla, men med en uppåtrisk om energipriserna biter sig fast.
För hushåll och företag betyder det att den ekonomiska smärtan flyttat. Det breda prisrushen är över, men energinotan är fortsatt hög och slår ojämnt — energiintensiva branscher och hushåll med eluppvärmning känner av det mest.
Källa: SCB (KPI/KPIF, maj 2026), Riksbanken
Arbetsmarknadens tudelning
Den totala arbetslösheten på 8,7 % döljer en arbetsmarknad som dragit isär. Ungdomsarbetslösheten (15–24 år) låg på 24,4 % — nästan tre gånger totalen — och långtidsarbetslösheten utgjorde omkring 38 % av samtliga arbetslösa enligt SCB. Det är en strukturell svaghet som inte löses av konjunkturuppgång ensam: när jobben kommer tillbaka går de ofta först till dem som redan har erfarenhet.
Samtidigt stiger reallönerna igen (+1,8 % enligt Medlingsinstitutet), vilket stärker köpkraften för dem som har jobb. Den kombinationen — trög arbetsmarknad men stigande reallöner — är ovanlig och förklarar varför konsumtionen kan återhämta sig trots att arbetslösheten är hög.
Att arbetslösheten ligger kvar över Riksbankens jämviktsnivå (omkring 7 %) är också ett av skälen till att banken kan vänta med räntehöjningar: en svag arbetsmarknad dämpar lönedrivet pristryck.
Källa: SCB (AKU, maj 2026), Medlingsinstitutet
Exporten och USA-tappet
Sverige förblir en nettolångivare till omvärlden — bytesbalansen var 6,1 % av BNP i Q1 2026 — men under ytan visar exporten sprickor. Varuexporten föll 3 % i värde i årstakt, och mest anmärkningsvärt: exporten till USA rasade 18 % enligt SCB, en direkt effekt av ökade handelsspänningar och tullar.
För en så exportberoende ekonomi som den svenska är det en varningssignal. Det gör den inhemska efterfrågan — driven av lägre ränta och stigande reallöner — och handeln med Europa desto viktigare för tillväxten under 2026.
Industrins inköpschefsindex på 56,3 (över expansionströskeln 50) antyder ändå att tillverkningssektorn står emot, men exportbortfallet mot USA är den enskilt största risken i den svenska konjunkturbilden just nu.
Källa: SCB (betalningsbalans, Q1 2026)
Vad det betyder för företag och hushåll
Sammantaget ritar indikatorerna upp en ekonomi i tidig återhämtning. För hushåll innebär låg inflation, en låg styrränta (1,75 %) och stigande reallöner att marginalerna växer — vilket syns i att bostadsmarknaden vänt upp (bostadsrätter +4,4 % på ett år).
För företag är bilden ljusare än på länge: konkurserna minskar (−10 % i årstakt), nyföretagandet ökar och finansieringskostnaderna är lägre. Den låga statsskulden (~37 % av BNP) ger dessutom finanspolitiskt utrymme att stötta ekonomin om det skulle behövas — ett läge få andra EU-länder har.
Den stora osäkerheten är extern: håller energipriserna uppe inflationen, eller tynger en global avmattning exporten? Det är de två frågorna som avgör om 2026 blir året då den svenska lågkonjunkturen definitivt släpper.
Källa: Affärslivet, syntes av SCB, Riksbanken, UC och Riksgälden
Drivkrafter
Finanspolitik & stigande reallöner
Skattesänkningar, försvarsupprustning och reallöner som stiger 1,8 % driver inhemsk efterfrågan. Hushållen får mer att röra sig med när inflationen är låg.
Källa: Konjunkturinstitutet / Medlingsinstitutet
Energidrivna prischocker
El (+14,9 %) och drivmedel (+27 %) håller uppe totala KPIF trots att kärninflationen bara är 0,5 %. Energi är 2026 års joker för inflationen.
Källa: SCB
Svagare exportefterfrågan, särskilt USA
Varuexporten föll 3 % och exporten till USA 18 % i årstakt — handelsspänningar gör inhemsk efterfrågan och Europa viktigare.
Källa: SCB
Scenarier 2026–2027
Tre vägar framåt, baserade på bedömningar från Riksbanken och Konjunkturinstitutet. Prognoser och scenarier — inte fakta.
Bas (sannolik)
Finanspolitik och stigande reallöner driver konsumtionen. Tillväxten accelererar mot 2–3 % för helåret, arbetslösheten sjunker långsamt och Riksbanken kan börja höja räntan 2027.
Högre inflation
Fortsatt höga energipriser och budgetdriven efterfrågan pressar upp KPIF mot målet. Riksbanken tvingas höja räntan tidigare, vilket bromsar bostadsmarknaden.
Svagare efterfrågan
Global avmattning och handelsspänningar tynger exporten ytterligare. Tillväxten bromsar, arbetslösheten biter sig fast och Riksbanken kan behöva sänka räntan.
Definitioner
- KPIF, KPI & KPIF-XE
- KPIF är konsumentprisindex med fast bolåneränta — Riksbankens målvariabel. KPI inkluderar ränteeffekten. KPIF-XE rensar dessutom bort energi och visar den underliggande kärninflationen (0,5 % i maj 2026).
- Styrränta & räntebana
- Styrräntan är Riksbankens viktigaste verktyg. Räntebanan är Riksbankens egen prognos för den framtida räntenivån.
- BNP, årstakt vs kvartal
- Årstakt jämför med samma kvartal året innan; kvartalsförändring (säsongrensat) fångar konjunktursvängningar snabbare.
- Arbetslöshet (AKU)
- SCB:s arbetskraftsundersökningar. Säsongrensat justerar för normala säsongsvängningar; ungdomsarbetslöshet avser 15–24 år.
- Bytesbalans
- Skillnaden mellan vad Sverige tjänar och betalar gentemot utlandet. Ett överskott (6,1 % av BNP) betyder att Sverige är nettolångivare till omvärlden.
- Skuldkvot & sparkvot
- Skuldkvoten är hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst. Sparkvoten är andelen av inkomsten som sparas.
- Maastrichtskuld
- Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld enligt EU:s definition, uttryckt som andel av BNP.
- Inköpschefsindex (PMI)
- Enkätbaserat index över aktiviteten i industri/tjänster. Över 50 signalerar expansion, under 50 nedgång.
Metodik
Sveriges Ekonomiindex sammanställer offentligt publicerade indikatorer från Riksbanken (ränta, valuta), SCB (inflation, BNP, arbetslöshet, handel, bostäder, hushåll), Medlingsinstitutet (löner), UC (konkurser), Riksgälden (statsfinanser) och Konjunkturinstitutet (prognoser, barometer).
Varje siffra anges med period, källa och konfidensnivå: Verifierad (kontrollerad mot primärkälla — t.ex. styrräntan mot Riksbankens API), Officiell (myndighetens senast publicerade statistik), News (branschdata/bankprognos) eller Prognos (bedömning).
Verifieringsprincip: ingen siffra publiceras utan publik källa och datum. Vid motstridiga uppgifter väljs den mest auktoritativa/konservativa. Statistik publiceras med eftersläpning, så de senaste värdena avser senast tillgängliga period. Kontrollera alltid aktuell siffra hos primärkällan.
Begränsningar
Indexet är en barometer, inte ett sammanvägt indextal eller en prognos. Utfallssiffror avser senast tillgängliga period (t.ex. inflation maj, BNP Q1, löner februari).
Indikatorer märkta 'News' (bolåneräntor, PMI) kommer från branschkällor snarare än myndighetsstatistik och kan revideras. Prognoser och scenarier är bedömningar från Riksbanken/KI/Riksgälden, inte utfall.
Detta är inte finansiell rådgivning.
Källor
| Källa | Data | Typ | Datakälla |
|---|---|---|---|
| Riksbanken | Styrränta, räntebana, valutakurser | Centralbank | öppna → |
| SCB — KPI/KPIF | Inflation och priskomponenter | Myndighet | öppna → |
| SCB — PPI | Producent- och importpriser | Myndighet | öppna → |
| SCB — Nationalräkenskaper | BNP, hushållskonsumtion | Myndighet | öppna → |
| SCB — AKU | Arbetslöshet, sysselsättning | Myndighet | öppna → |
| SCB — Betalningsbalans | Handelsbalans, bytesbalans, export | Myndighet | öppna → |
| SCB — Fastighetspriser | Bostadspriser, regioner | Myndighet | öppna → |
| SCB — Hushållens ekonomi | Skuldkvot, sparkvot | Myndighet | öppna → |
| Medlingsinstitutet | Löneutveckling, reallöner | Myndighet | öppna → |
| UC | Företagskonkurser, branschstatistik | Branschdata | öppna → |
| Riksgälden | Statsskuld, budgetsaldo | Myndighet | öppna → |
| Konjunkturinstitutet | Barometer, prognoser, scenarier | Myndighet | öppna → |
| Mäklarstatistik | Bostadsprisutveckling | Branschdata | öppna → |
| Finansportalen | Genomsnittliga bolåneräntor | Branschdata | öppna → |
Alla källor är offentliga primärkällor. Senast verifierad: 16 juni 2026 · uppdateras löpande.
Vanliga frågor
- Vad är Sveriges Ekonomiindex?
- Sveriges Ekonomiindex är Affärslivets sammanställning av 38 centrala svenska makroindikatorer — penningpolitik, priser, tillväxt, arbetsmarknad, handel, bostäder, hushåll, företagande och offentliga finanser — där varje siffra har officiell källa och datum. Det är en barometer, inte en prognos.
- Vad är inflationen i Sverige nu?
- KPIF-inflationen var 1,5 % och KPI 0,8 % i maj 2026 enligt SCB. Kärninflationen (KPIF-XE) var bara 0,5 % — totalen drogs upp av energipriser (el +14,9 %, drivmedel +27 %).
- Hur hög är styrräntan?
- Riksbankens styrränta var 1,75 % i juni 2026 (oförändrad). Räntebanan pekar på en möjlig första höjning 2027.
- Hur hög är arbetslösheten i Sverige?
- Arbetslösheten var 8,7 % säsongrensat (9,4 % osäsongrensat) i maj 2026. Ungdomsarbetslösheten var 24,4 % och långtidsarbetslösheten utgjorde omkring 38 % av de arbetslösa.
- Stiger reallönerna i Sverige?
- Ja. Nominella löner steg 3,5 % och reallönerna 1,8 % i årstakt i februari 2026 enligt Medlingsinstitutet.
- Växer eller krymper svensk ekonomi?
- BNP växte 2,0 % i årstakt i Q1 2026 men föll 0,2 % kvartalsvis (SCB). KI och Finansdepartementet räknar med 2–3 % tillväxt för helåret.
- Stiger bostadspriserna?
- Ja. På tolv månader till juni 2026 steg bostadsrätter 4,4 % och villor 2,2 % (Mäklarstatistik). Snittpriset i Storstockholm var 7,2 mkr (SCB, Q1).
- Hur hög är Sveriges statsskuld?
- Maastrichtskulden steg mot 37 % av BNP 2026 enligt Riksgälden, drivet av försvarsutgifter och ett budgetunderskott på omkring 196 mdkr — lågt i ett EU-perspektiv.
- Hur går det för svensk export?
- Varuexporten föll 3 % i värde i årstakt i Q1 2026, och exporten till USA hela 18 % (SCB). Bytesbalansen var ändå positiv på 6,1 % av BNP.
- Minskar företagskonkurserna?
- Ja, konkurserna minskade omkring 10 % i årstakt i maj 2026 (UC), särskilt inom hotell & restaurang (−27 %) och bygg (−13 %).
- Kommer Riksbanken höja räntan?
- Enligt Riksbankens räntebana kan en första höjning komma 2027 om inflationen trendar uppåt mot målet. Det är en prognos, inte ett beslut.
- Får jag använda datan?
- Ja, fritt med källhänvisning till Affärslivet. Hela underlaget kan laddas ner som CSV.
Versionshistorik
- v1.1 · 2026-06-16 — Utökad till 38 indikatorer i 9 grupper. Lade till inflationskomponenter, arbetsmarknad i djup, handel/bytesbalans, hushåll, löner och offentliga finanser. 5 datasektioner, 12 findings, 14 källor.
- v1.0 · 2026-06-16 — Första publicering. 17 indikatorer, 4 datasektioner.
Bädda in
Använd siffrorna på din sajt — fritt, med länk tillbaka (CC BY 4.0). Klistra in koden:
<iframe src="https://xn--affrslivet-s5a.com/embed/sveriges-ekonomiindex-2026" width="100%" height="300" style="border:0" title="Sveriges Ekonomiindex 2026 — Affärslivet" loading="lazy"></iframe>
Förhandsvisa: /embed/sveriges-ekonomiindex-2026