Ett nytt kapitel i svensk fotboll inleddes när dam- och herrlandslaget för första gången fick ett gemensamt spelaravtal. Enligt Svenska Fotbollförbundets nya avtal får damlandslaget samma grundlön som herrarna, med 6 000 kronor per samling och turnering. Detta inkluderar också vinstbonusar på 4 000 kronor för hemmasegrar och 8 000 kronor för bortasegrar.
Avtalet, som sträcker sig till december 2024, omfattar även en unik biljettbonus där spelarna får 12 kronor per såld biljett vid hemmamatcher. Detta skapar ett direkt incitament för spelarna att bidra till publikutvecklingen och marknadsföringen av damfotbollen.
Trots framstegen på landslagsnivå är den ekonomiska verkligheten i Damallsvenskan fortfarande utmanande. Genomsnittslönen ligger runt 10 500 kronor i månaden, och 86 procent av de kvinnliga fotbollsspelarna tjänar mindre än 20 000 kronor månadsvis. Detta tvingar nästan hälften av spelarna att arbeta deltid vid sidan om fotbollen.
Svenska stjärnspelare har banat väg för bättre villkor internationellt. Fridolina Rolfö, som värvades till Barcelona 2021, tillhör nu Europas bäst betalda damfotbollsspelare med en årslön på över 3 miljoner kronor. Magdalena Eriksson och Zecira Musovic har genom sina framgångar i Chelsea, inklusive Champions League-finalen 2021, visat att svenska spelare kan nå högsta internationella nivå både sportsligt och ekonomiskt. Nathalie Björn blev en av de dyraste övergångarna när hon värvades till Everton för cirka 8 miljoner kronor, medan Jonna Andersson etablerat sig som en av de mest eftertraktade backarna i Europa efter sina framgångar med Chelsea och landslaget.
I ett internationellt perspektiv ligger den franska damfotbollsligan i täten med en snittlön på 35 000 kronor per månad, följd av Tyskland med 31 000 kronor. Den engelska ligan erbjuder i genomsnitt 24 500 kronor månadsvis. Damallsvenskan rankas som den femte bäst betalda damfotbollsligan globalt.
Den internationella trenden visar på ökande löner, särskilt i ligor med starka kommersiella partners och medierättigheter. Utvecklingen drivs av ökat publikintresse och växande TV-intäkter.
FIFA:s nya ersättningssystem för VM 2023 innebar ett stort steg framåt. Varje spelare garanterades minst 320 000 kronor för deltagande, med möjlighet till närmare 2 miljoner kronor beroende på lagets framgångar. Dessutom infördes en individuell prispott på 326 000 kronor per gruppspelsmatch.
Målet om jämställda prispengar för dam- och herr-VM till 2026-2027 signalerar en långsiktig förändring i fotbollens ekonomiska struktur. Detta påverkar även klubbarnas möjligheter att erbjuda konkurrenskraftiga löner.
Ökande publiksiffror och sponsorintäkter driver den ekonomiska utvecklingen. Damallsvenskans publiksnitt har ökat med 30% sedan 2019, och antalet TV-tittare visar en liknande trend. Större sponsoravtal börjar nu inkludera damfotbollen på mer jämställda villkor.
Individuella spelarprofiler har blivit allt viktigare för damfotbollens kommersiella utveckling. Fridolina Rolfö och hennes partner Simon Skott har skapat stort engagemang på sociala medier, där Rolfö med över en miljon följare blivit en av Sveriges mest framgångsrika idrottsprofiler. Zecira Musovic har genom sina insatser i Chelsea och VM 2023, särskilt straffräddningarna mot USA, ökat sitt marknadsvärde markant. Magdalena Eriksson och Jonna Andersson har genom sina Champions League-prestationer med Chelsea byggt starka internationella profiler som attraherar globala varumärken.
Trots positiva trender kvarstår betydande löneskillnader mellan dam- och herrfotboll. Mediabevakning och kommersiellt intresse spelar avgörande roller för lönenivåerna. Allt fler länder arbetar aktivt med att förbättra villkoren, men utvecklingen tar tid.
Investeringar i infrastruktur och ungdomsutveckling är kritiska för långsiktig tillväxt. Flera länder har lanserat speciella utvecklingsprogram för att stärka den professionella damfotbollen, med fokus på både sportslig och ekonomisk utveckling.
.png)