Halvledarindustrin har blivit en allt viktigare geopolitisk spelplan mellan USA och Kina de senaste åren. Båda länderna satsar enorma resurser på att bygga ut sin inhemska chipproduktion, samtidigt som USA försöker begränsa Kinas tillgång till avancerad halvledarteknik. Denna kamp får stora konsekvenser för den globala teknologiutvecklingen och maktbalansen mellan världens två största ekonomier.
USA:s politik på halvledarområdet består av två huvudsakliga delar:
Den första delen handlar om att återuppbygga USA:s halvledarindustri genom omfattande subventioner och skattelättnader. Detta har lett till en byggboom av nya chipfabriker, med investeringar på historiskt höga nivåer. Enligt data från Federal Reserve har produktionen av halvledare och andra elektroniska komponenter i USA nu nått nya rekordnivåer.
Den andra delen syftar till att begränsa Kinas tillgång till avancerad halvledarteknik genom exportförbud och sanktioner. USA har infört restriktioner både för amerikanska företag och för utländska företag som använder amerikansk teknik. Detta har tvingat globala chiptillverkare som TSMC att begränsa sin försäljning till Kina.
Kina har svarat på USA:s restriktioner genom att kraftigt öka sina investeringar i den inhemska halvledarindustrin. Trots sanktionerna har Kina fortsatt att importera stora mängder chipproduktionsutrustning, om än inte den allra mest avancerade tekniken.
Enligt officiell kinesisk statistik ökade produktionen av integrerade kretsar i Kina med hela 29% under första halvåret 2024 jämfört med samma period föregående år. Investeringarna i elektroniktillverkning har också ökat kraftigt.
Kina gör också framsteg inom utvecklingen av egen avancerad halvledarteknik. Nyligen presenterade den kinesiska tillverkaren SMIC en 7-nanometers processor, vilket visar att landet närmar sig den globala teknologifronten trots USA:s restriktioner.
Kampen mellan USA och Kina får stora konsekvenser för den globala halvledarindustrin:
Enligt data från Taiwan har USA nu gått om Kina som landets största kund för halvledare. Detta visar hur handelsflödena omformas av de geopolitiska spänningarna.
Mycket tyder på att konkurrensen mellan USA och Kina inom halvledarområdet kommer att fortsätta intensifieras:
USA har nyligen höjt tullarna på kinesiska chips, vilket Kina lovat att besvara. Denna eskalering riskerar att driva på en bredare ekonomisk och teknologisk frikoppling mellan länderna.
För den globala halvledarindustrin innebär detta både möjligheter och risker. Efterfrågan och investeringar ökar, men företagen tvingas navigera i en allt mer komplex geopolitisk miljö. De kommande åren lär bli avgörande för hur det globala teknologiska landskapet formas.